Vale, vale

Kalla mig tråkig, men jag har haft en lördag och en söndag med enbart promenader, filmer, sommarpratare, musik och filosofiska blickar ut genom fönstret. Behöver min ensamtid, gillar min ensamtid. Det gäller att hitta balansen mellan att bli utmattad och uttråkad, allstå balansen mellan att få för lite tid för sig själv och för mycket. Vill kunna sitta och titta på en film på kvällen eller ta en promenad men veta att de alltid finns någon att ringa, att det finns något annat att göra. Så ser väl en del av mitt livs balansgång ut antar jag. Lagom ska det vara.

Jag vet att det inte är Halloween idag, men firas verkar den göras ändå. Ungarna gick runt ordentligt utklädda i skolan, mys! Hur skönt är det inte att kunna gå hem och sova och kolla på Schulman Show några timmar på eftermiddagen för att schemat tar slut efter lunch förresten? Muy bien, tycker jag.

En kappa har tydligen köpts till mig borta i Sverige också, spännande att se hur den blir nästa vecka, haha! Så här såg den ut på expediten:

Fin dag när det gäller maten, eller annars också, men mest för maten. Lunchen bestod av jättegott potatismos med kassler som största delen av skolan som var på idrottsdag (den jag hade förra veckan) missade. HA säger jag bara till er som fick käka sliskiga mackor! Har dessutom snubblat in på Lidl för första gången i livet och fått med sådana där citronpastiller och lite annat.

Till middag blev det väldigt fin lax med hemfriterad potaits och ett stort fat med röd paprika i olivolja. Jag har lyckats övertala Olivia om att byta ut de stekta gröna paprikorna mot dessa godomliga röda, färska, saftiga. Värt. 

Hon konstaterade att det var en väldigt svensk middag jag åt idag. Helt rätt, insåg jag. Lunchen sen, den var ju också svensk - ett av den spanska matpersonalens lyckade försök att göra något matchande skolans namn. Lidl är ju då tyskt, men om vi bortser det så är det alltså maten man äter i sverige som verkar vara mest välkomponerad. Jag vet att det faktum att jag är svensk själv kan färga påståendet, men spanien: ni har ju en jättefin matkultur, ni får faktiskt ta och välja ut de bra bitarna och skärpa er. Ni kanske kan börja med att sluta fritera all mat?

Suttit och snackat med Olivia ett bra tag igen. Ganska kallpratigt om skillnaderna mellan svenska och spanska skolor, vädret, språk osv osv. innan hon efter ett tag kom fram till att jag inte är ett lika stort fan av allt kindpussande som hennes tidigare "hijas". Det var visserligen en ganska bra insikt, men när hon går vidare till att "människor är ju olika.. Olika familjer är på olika sätt" och kommer fram till slutsatsen att jag och min familj har ett kallare sätt att vara låter och alltså då är mindre kärleksfulla och ömsinta är ju bara fel. Jag försöker säga att man inte alltid behöver ge fysiska uttryck för hur man känner eller tänker, men att vara varm och kärleksfull har tydligen en mer konkret än abrstrakt innebörd för henne. Jag är kanske inte den lättaste människan att lära känna, och hon menar ju inget dåligt med det, men.. Lite fel känns det ju.

Ser jag ut som en kall människa, eller vad?

EDIT: Okej, det hade ingen negatv innebörd för henne. Hon verkar ju försöka anpassa sig efter mig till och med, så jag ska inte hålla på och klaga.

Mittenfönstret på den här bilden är då allstå mitt sovrumsfönster.

De blev en liten utgång i Carolynes ära. Tyvärr glömdes minneskortet i datorn än en gång, så jag snodde en bild av Maja. Carolyne står till vänster.

Vi har lärt oss att hålla oss borta från en stor del av spanjorerna. De har helt enkelt inte lärt sig något socialt finlir, de har inga spärrar. Tänk på Italienare så fattar ni hur jag menar. Anledningen till att det är så är ganska klar: de får aldrig möjlighet att lära sig. Det beror på att de bor hemma till 30-årsåldern där de blir servade mer än en svensk 8-åring, vilket får dem att tro att de är kungar. Tragiskt.

Dagen ska nu spenderas i sängen, jag lyckades nog utsätta mig för lite för mycket kyla (för alla vet ju att det är anledningen till förkylning..;-)) för jag fryser enormt och hostar när jag tar mig upp ur sängen. Nu gäller det bara att dölja det för Olivia (som tillsammans med alla andra spanjorer inte bryr sig om att accepera att jag skiter i om jag råkar vara lite halvsjuk. Det finns inte på kartan för mig helt enkelt) så att jag inte utsätts för en en av alla dessa hemska huskurer.

Malou protesterade i alla fall inte enormt mot att dokumenteras! Mycket snyggt.

Ganska soft dag. Med mitt nya schema har jag EN lektion på onsdagar, gympa kl 11. Skönt. Efter att ha snoozat till halv 10 insåg jag att den sista bussen som går från mig innan det blir uppehåll i några timmar gick 10 minuter tidigare. Ingen gympa idag då, tänker jag. Klantigt värre, ännu smartare kände jag mig när jag fick reda på att det går en buss från halva vägen hela dagen, som jag kan ta metron till. Nu kanske ni säger "det är en lektion, och det är gympa, skit samma" men så funkar det inte här. Sara-Olivia ringer upp, koll på sina elever ska de ha.

Men den missade gympalektionen återgäldades självklart med ett cardiobox-pass på gymmet, det var helt lagom bra så dit går jag nog tillbaka någon gång! Fick efter det en brinnande lust efter Caramel Macchiato, så det blev en liten runda förbi Starbucks också där jag möttes av gott kaffe och sköna diskussioner. Eller jag kan inte säga att jag bidrar enormt med mina fantastiska social skillz, men that´s who I am antar jag.

Den här låten slumpades fram på ipoden på vägen hem. När jag känner mig ensam eller allmänt dålig ska jag helt klart lyssna på den. Man ska inte oroa sig för skitsaker. Klassikerna håller i längden. Nu sitter jag här hemma, och helt plötsligt känns det som om jag nästan är pluggfri. Hur gick det till? Vad ska jag göra med tiden? Hur ska min VRG-hjärna hantera detta? Äh, jag måste säga att det känns riktigt skönt. Jag klagar inte.

Här är en annan minst lika härlig låt när vi ändå råkar vara inne på temat. Claro que sí!

Nu när jag ändå håller på: det var strömavbrott i skolan hela förmiddagen idag. Så vi fick helt enkelt sitta och vara glada utan lampor och sådan lyx under lektionerna i några timmar. Det var tydligen vägarbetet utanför som hade ställt till det den här gången. Vi betalar mycket pengar i förhållande till funktionalitet måste jag säga (det här är inte det enda exemplet, haha!). Men det funkar, det funkar bra. Gôrbra.

Den här filmen såg jag idag! Kalla mig korkad som stannar i skolan och kollar på Gladiatior till 18.15 när jag kunde ha gått hem halv fyra, men jag har inte sett den sedan jag var liten och det är ju en sjukt mäktig film, så varför inte liksom?

Den var ju då dubbad till spanska, med spansk text. För något år sedan skulle jag inte ha fattat ett skit, men nu gick det faktiskt riktigt bra! Lite coolt också att det här råkade vara dagen efter jag bestämde mig för att kolla på lite spanskdubbade tv-serier. Igår kväll blev det "Sexo en la ciudad", Sex and the City. Namnet låter halvt skrattretande på spanska ("sex i stan", haha!) och Carries röst passar inte alls, hon låter som en tant. Men det gick jättebra att hänga med i, så jag ska försöka fortsätta och ta mig igenom hela seren så småningom tänker jag. Om jag får tid dvs.

Bild snodd från Lydia. Haha, misslyckad kväll.. Men man får ha lite händelselösa helger också ibland tycker jag! Det blir lite för mycket, lite för enformigt att alltid göra samma sak. Nu är det att träna och plugga som gäller!

Äntligen lyckades jag komma iväg till Plaza Norte, de här byxorna kom jag hem med! Efterlängtade. Att bilden är urusel får vi stå ut med. Smakråd?