Bad Gastein




Sitter i Bad Gastein och åker inte skidor mitt på dagen. Fick för mig att jag skulle klara av att åka i mina för små pjäxor, men icke sa nicke. Fötterna sa ifrån, och igår kväll kunde jag knappt gå ordentligt. Men nog om det, jag får samma känsla av att åka hit som jag fick av Åre. Alltså, det är en grymt kul semester faktiskt, men det blir ju speciellt när halva byn består av saltiskids i åldrarna 15-18. Det är alltid kul att hänga på after skin och känna sig gammal. Man fårju en del gratisunderhållning också, från bortskämda redan vid middagen överförfriskade tjejgäng med pappas pengar som inte nöjer sig med att trasha restaurangen, utan som tar springnota också, eller fjortisfesterna på nätterna, eller faktumet att mycket få kan åka skidor på en nämnvärt hög nivå. Det kändes konstigt i förväg att alla hade varit här, men med tanke på att byn, förutom när det gäller maten, är mer svensk än österrikisk är det nog inte så mycket att vara förvånad över. Lite absurt. Men förutom fötterna har jag fått lite fin skidåkning, en pubrunda i sann snowroller-anda, en grym utekväll med den delen av byn som inte var minderårig (jo, man känner sig ju lite gammal när det känns bättre att hänga med 20-25 åringarna än 18-åringarna, och när man dessutom går runt och har diverse krämpor efter skidåkningen) och fint väder med mycket snö i backen. Och det är ju inte fy skam.

vad hände med att vara ung och rebell?


Pappa och jag sitter och lyssnar på ebba grön. Jag älskar ebba grön. Jag älskar deras ideologi; de har (läs hade) drömmar. Och det är så det ska vara när man är ung. Allt blir så fantasilöst annars, om vi skulle ha en värld full av människor som aldrig drömt om något annat. Det är när man är ung som man kan drömma, det är då som man kan ta ansvar över sig själv utan att behöva tänka på någon annan. Sedan, när man har ansvar, ska man välja det smartaste och smidigaste, men nu ska man välja det man brinner för. Eller hitta vad man brinner för. Pappa drömde sig bort från allt vad han växt upp i med ebba grön. Jag drömmer mig nog bort från min tid tror jag, till det rebelliska som dog. Vad hände med att vara ung och rebell egentligen? Då ville man ha frihet. Nu har vi en frihet som vi inte vet vad vi ska göra av. De ville kunna göra någonting. Vi kan göra så mycket så att vi väljer att inte göra någonting. Vi har inget kvar att ställa oss upp mot. Så vi slocknar i stället.

plötsligt händer det

Hämtade ut studentmössan igår. Alltså, jag är ju emot hypen, men om man är med i leken får man leken tåla. Så jag roar mig med att posa i photo booth. Och ja, det känns jävligt bra att det bara är 4 månader kvar nu (jag vet vad ni tänker: "ska hon ha mössa 4 månader i förväg?" men hypen är sån liksom). Äntligen.

Annars har jag stått och gjort cappuccino de senaste kvällarna. Fick för mig att gå en baristakurs. Kul faktiskt. Så nu kan jag allt om kaffe, kvarn, maskin, mjölk och hantverk. Men det är svårt att inte vilja bli bartender efter det där. Kanske tar och blir det? Vi får se.

Det känns som att jag lyckats hyfsat bra annars den senaste halva veckan. Förutom att jag inte kunnat sova då. Det måste vara all espresso. Man känner sig ju som en rätt bra människa när ens gamla konfirmand ger det perfekta svaret på meningen med livet under ledarfördjupningen, när man precis hamnat på Brahems äldreboendes lista för utbyte mellan generationer, när man självsäkert kommer upp helt utan manus och håller ett övertygande tal om att spanjorer inte är lata och att vi borde generalisera mindre, hämtat ut sitt försäkringsärende (kameran. vuxenpoäng till mig!), blivit diplomerad barista och helt plötsligt ryckts tag i av Ingvar (projekthandledare & studievägledare. han har mycket att göra den mannen, så projektmötena blir lite ostrukturerade) efter franskan och fått höra att man tydligen är "en av dem med skarpast intellekt på VRG". Det känns ju bra liksom.

Kompenserade i och för sig med att jag lyckades vara sämst i världen och bestämma träff i lördags som jag kom så sent till att personen i fråga drog hem innan jag hann fram. Men jag hann köpa studentklänning i alla fall (ja, tidigt för det med). Och dra ut med Christina. Det var två år sedan jag träffade henne sist. Tiden går fort.

Av någon anledning har alla som träffat mig börjat tro att jag är samhällare i stället för naturare också. Inte allt för sällan att jag går på jarlaplan och inte odenplan. Undrar vad som är grejen med det. Är det positivt? Man ändras väl med åldern kanske.

livet leker


Tycker faktiskt att jag är riktigt bra på att sysselsätta mig, hur lite jag än borde ha att göra med tanke på att jag bara slutar efter lunch en gång i veckan. Har skrivit klart hela första utkastet för projektet till exempel. Kan inte säga annat än att det kändes bra att släppa ner 38 färska sidor på köksbordet. Söker lite jobb. Kommer väl inte få dem, men ändå. Lagar lite mat. Håller på att fixa en ansökan till UQAM. Har haft planer för varje helg hittils, och har planer för många fler. Vågat gå på en födelsedagsfest där jag knappt kände någon till exempel. Sett på bio. Fick MVG i psykologi också. Det känns ju bra. Synd att det ligger utökat bara. Och att Phil aldrig kan ge ut det där himla biologibetyget. Värmen är tillbaka nu sedan igår. Pappa hade glömt att byta ut filtrena. Jo men det är ganska najs.

så där på vintern


det blir lite mer action så här när snön fallit.. mamma sitter desperat med tändstickorna för att få fyr på den nyinköpta veden. förhoppningsvis hjälper det mot kylan som vi vaknade upp i denna klara -15-gradiga vintermorgon. ja, just idag bestämde sig nämligen värmen för att lägga av. det är lördag, så vi får väl få det fixat på måndag eller så. det blir betydligt intressantare att köra bil måste också. riktigt spännande. om det inte är jag som slirar runt så har någon framför mig åkt av vägen. och att se vart man kör är det ju inte riktigt tal om i den täta trafiken. stockholm, stockholm.

RSS 2.0