Enfoqueando
Elin fyllde de efterlängtade 18 i torsdags, grattis till henne! Det firades släktmässigt på restaurang Kungsholmen, som sån tur var för mig följdes av en sovmorgon på grund av en inställd gympalektion, och därmed en praktisk, "ledig", fredag. Tacka vet jag fredagarna säger jag bara! Hur skulle det gå utan den där tiden att bocka av alla praktiska detaljer för veckan? Inte särskilt bra, om du frågar mig. Så fort jag är någon förutom mig själv är hemma försvinner internetuppkopplingen, tystnaden ersätts med höga youtube- och/eller golfkommentarer och möjligheten att göra någonting alls vettigt känns onåbart långt borta.
Hur som helst, 18 var det. Exakt två månader kvar för mig idag faktiskt. Alltså, jag vet att det inte är så enormt viktigt egentligen, men då kan man ju göra en massa praktiska saker, som att ta körkort till exempel. Och så behöver man inte utsättas för en massa opraktiska och onödiga problem hela tiden, som ska göra allting alldeles för komplicerat i onödan.
Körde en långtur genom Östermalm, till Hötorget och bort till norra Bantorget igår, och tro det eller ej, men jag börjar faktiskt känna mig både säker och med på noterna i innerstan. Köpte fika på vägen hem så klart, kan ju aldrig få nog av fika, hehe (jag menar, det förföljer mig. Hur stor är chansen att man möter mormor på bussen hem på torsdag eftermiddag, som dessutom råkar vara både kaffesugen och har en påse bullar i väskan? Ska påpeka att hon åkt från Norrköping. Det måste vara ödet...). Gick riskettan idag, och om tre veckor kör jag på halkbanan. Börjar verkligen komma någonstans nu, och det känns så himla bra!
