Jag har undrat en del innan hur det skulle kännas att återvända till Madrid. Det har varit rätt så avlägset. Så för att sammanfatta de senaste inläggen - det känns som att jag hann se det mesta som jag kan förknippa med det liv som jag levde i Madrid under tvåan, och på ett sätt så blev det för mig ett hej då till allt det. På ett bra sätt. Det kanske låter konstigt, men jag är rätt så säker på att våra vägar kommer korsas igen. Inte mig emot. Det jag sa hej då till var den tiden jag hade där, det livet, det ungdomsåret. Madrid har betytt mycket för mig, och allt vad det innebär var och kommer nog länge att vara väldigt bekant för mig. Men det känns också som enormt länge sedan jag först satte min fot där. Och om man då ser det till när jag åkte dit, inte när jag åkte tillbaka till Stockholm - ja, då jag klar med just den perioden i livet. Jag kunde aldrig säga hej då på riktigt i somras, det gick inte för mig att på riktigt förstå att jag skulle flytta då. Nu har jag gjort det, och det har varit fantastiskt. Nu är jag på väg mot nästa steg. Efter att ha sett alla platser, och sedan toppa det med att komma ut genom samma gate som jag åkte från när jag lämnade landet gjorde att cirkeln känns sluten. Nu är det dags för ett nytt kapitel.
