Vale, vale

Bilden togs för jag vet inte hur länge sedan. I slutet av oktober tror jag. Jag hade alltid med kamera då. Jag skulle faktiskt gärna säga att jag skulle ut i den stora staden för tredje veckan i rad nu. Men det ska jag inte. Det är helt sjukt hur det går att ha energi kvar efter en hel dags ständig vandring, men det har jag. Lite dumt att komma hem efter nio då bara, lite sent för att hinna det tyvärr.

Poängen är att jag faktiskt gillar det allt mer av någon anledning. Just den delen att stå på ett dansgolv alltså, att sitta inne i "lugn barmiljö" har jag "alltid" tyckt om. Men att inte höra någonting, att vara en sfär mitt i ett hav av människor, att kunna blunda och ta in det, att få tiden att försvinna utan att märka det och känna hur energin sprider sig genom kroppen. Det känns bra. Synd att man inte fyller 18 innan sommaren.. Jag menar, hösten spelar ingen roll, men den fina lilla svenska sommaren..

Vi säger väl så här, jag går och tycker att jag går ut sällan. Jag tycker att någon gång var tredje vecka är sällan, rent allmänt att jag hittar på väldigt lite, att jag inte gör någonting.. Men jag har en balans. I början kan det lätt bli för mycket, sedan blir man "allergisk", sedan hittar man just det, en balans. Och när man äntligen har det, när man har en frihet att kunna göra det man känner för, åt båda hållen det vill säga, då är det kul. Vi får väl se hur jag klarar mig.