The dog in the night-time
Tillbaka från en liten runda till biblioteket som slutade med att vi slog oss ner på cafeteria Diaz sköna stolar. Jag har fakiskt inte varit där sedan jag, Lydia och Ellinor av någon outgrundlig anledning smög ut därifrån innan vi beställt genom att krypa genom "partytälts-väggen" (kolla till höger på bilden, det röda). Jag kan inte konstatera någonting annat än att det var dumt att inte gå tillbaka - supergott kaffe, ovanligt snygg och mysig servering skuggad av ett tygtak, till och med ett oskyddad wifi-nätverk. Perfekt! Kom dessutom hem med en antagligen genomförbar idé till det nationella talet i svenska B, så nu ska nog det kunna bli gjort. Så här in mot lördagskvällen börjar det snart bli dags för en tur in till stan. Utgång känns ju lite dumt innan förkylningen är borta en gång för alla - jag tänker inte vara sjuk på lovet nu när den äntligen börjat släppa - men ett restaurangbesök har väl aldrig skadat någon?
Kommentarer
Trackback