MAD
Det där med att åka in mot stan sådär mitt på dagen kommer lite stötvis. Var där igår, och idag, när jag satt där ensam på skolbussen kom jag på att jag faktiskt inte hade någonting viktigt att göra. Så jag tog metron åt fel håll, till tribunal. Gick nedåt förbi flocker av turister med shoppingkassar, över gran vía, förbi sol, ner mot tirso de molina, vidare mot antón martín. Kollade in på MAD hostel där jag ska bo med agnes om två veckor. Sätter mig i skräddare på en bänk på calle de huertas, mitt bland alla gröna träd, och spanar på människorna som går förbi. Någon fransyska frågar försiktigt "ing.. inglés..?". Hon vill ha hjälp att hitta till templo de debod och går med ett glatt "muchas gracias" med enormt stark brytning. Jag känner mig lite lokal när jag går runt där ensam, äntligen inte den eviga turisten, som jag av någon anledning aldrig klarar av att tycka om att vara. Vidare ner mot lavapíes genom gränder och färgglada väggar. Människor har börjat ha shorts på sig, uteserveringarna tar upp varje litet torg. Madrid är visserligen alltid avslappnat och sprudlande, men det märks ändå att sommaren är på väg. Och allt är grönt, grönt, grönt. Gatorna som alla är alléer. Det är det som gör Madrid så fint. Tänker att om jag skulle ha haft med kameran någon dag så skulle det ha varit idag. Tänker på alla motiv kunde ha legat och dammat på hårddisken nu. Och fortsätter förbi reina sofía till atocha. Tillbaka på tåget till lugna, fina, alcobendas.
Kommentarer
Trackback
