La día del bollo de canela
När man hamnar utomlands blir det plötsligt viktigare att vara stolt över att vara svensk. Vi är nog lite smygpatrioter ändå, vi svenskar. Jag bjöd Olivia på en kanelbulle från IKEA för att fira kanelbullens dag. Hemma skulle jag nog knappt ha ätit en själv, trots att de finns överallt. Här är det till och med värt att åka till IKEA för att få del av dessa frysta halvdaskiga svenska klenoder.
Som ni märker lyckades jag hitta minneskortet till slut! Det låg i papperskorgen.. applåd till mig själv! Annars kan jag inte fatta hur mycket energi det går åt att vara här. Man orkar ju knappt när man HAR sovit sina åtta timmar. Och hur ska jag få tid till det? Alla småuppgifter i skolan gör ju att jag inte hinner göra någonting ordentligt. Och när och var kan jag vila här? Jag var tvungen för att gå hem, bara för att sova.
När jag har brist på energi klarar jag av att gå på autopilot, så jag kom iväg till skolan och tog skolfoto utan problem. Men att prata, eller tänka, eller någonting annat går ju inte alls. Svårt att klara sig genom en alldeles för full måndag med andra ord. Eller i Madrid, i alla fall.
När jag har brist på energi klarar jag av att gå på autopilot, så jag kom iväg till skolan och tog skolfoto utan problem. Men att prata, eller tänka, eller någonting annat går ju inte alls. Svårt att klara sig genom en alldeles för full måndag med andra ord. Eller i Madrid, i alla fall.
Kommentarer
Postat av: Bim
Vad gör man inte för en kannelbulle??? >Det är så kul att följa din resa på bloggen. Men ...spansk kulturhistoria.... låter faktiskt kul. Kram från Bim
Postat av: Hanna
Intressant - javisst, läsa långa böcker när man inte har tid - lite mindre kul. Ska se till att lära mig det mesta ändå!!:-) Hoppas allt går bra för dig (och David och Hedvig också så klart)!! Abrazos
Trackback
