Här bor jag
Så, här bor jag. Tredje våningen, ner mot en stor aveny och nära till allt. Jag antar att jag börjar vänja mig vid att bo helt själv. Det är skönt att kunna ha allt där jag vill ha det, att laga den mat jag vill ha. Men det tar ett tag att vänja sig vid ensamheten, det måste jag medge. Jag var nog mycket mer ensam i Spanien än vad jag är här om jag ska vara ärlig, men jag har vant mig att alltid ha någon i närheten nu. Har nog blivit lite bättre på att kompromissa när det gäller hemmalivet, lite lättare att leva tillsammans med. Och betydligt mer sällskapssjuk. Om jag skulle ha varit här när jag sökte bostad skulle jag nog ha flyttat in med andra, om jag skulle ha kunnat gå och träffa dem först, men från andra sidan atlanten blir det ett för stort lotteri. När jag aldrig varit i staden, inte vet vad som är billigt och dyrt, vilket område jag tycker om och inte tycker om. Och det kan bli ett helvete att leva med människor som man inte trivs med, det kan suga ur all energi. Jo, det slog mig hur ensam jag var hos Olivia, där jag stängde in mig på mitt rum för att hålla mig undan. Hur instängd jag kände mig, isolerad. Hade helt glömt hur det var. Så, det här är en bra lösning. Det är skönt med frihet, att kunna gå hem, sätta på musik, göra en macka med precis det man vill ha, lägga sig och läsa lite. Inga krav. Jag vänjer mig nog.
Kommentarer
Trackback
