Vale, vale

Så en regnig fredag stegade vi plötsligt ut från universitetet. Klara. På något sätt blev det ändå så att vi lämnade det med en gnutta vemod. Till och med Liliane, läraren, verkade lite känslosam. I slutändan tror jag bara att hon hade samma problem som jag. Hon blev alldeles frustrerad av de som inte ville lära sig helt enkelt. Hon sa det i förrgår, efter att ha förklarat hur slutprovet skulle gå till om och om igen i en halvtimme för en liten del, alltid samma del, av klassen som aldrig förstår och som alltid blir sura för att de inte får tillräckligt med respekt för det, att de måste förstå att det är en hel klass och inte bara på deras villkor. Hon har ändå lärt mig en hel del. Det är svårt att fatta att jag aldrig ens sett ordet "lui" innan mitt inskrivningsprov. Chris bestämde sig för att bjuda hem hela klassen nästa vecka, och sedan vandrade vi ut några stycken, käkade lite vietnamesiskt (sjukt att jag aldrig käkad vietnamesisk mat innan jag kom hit, de är grymt), sa hej då.

Det blev äntligen en Swedish dinner också igår kväll. Körde på råraka med creme fraiche, rödlök, svamp och fläsk, fläsklägg med rotmos och ärtor, hallongrottor och rulltårta. Det är svårt att få det att smaka helt rätt med andra råvaror och så, men jag gillar ju att improvisera. Vanessa och Joel verkade tycka om det i alla fall!